onsdag 21 maj 2008

Intensivt

...är order för helgen. Intensivt. Därför har uppdateringarna uteblivit. Så det är lika bra att ta det från början.

Helgen har gått i födelsedagarnas tecken. Det började med att i onsdags så kom min prinsessa Lovisa och hälsade på. Stannade hela helgen :D

Helgen har gått i födelsedagskalasens tecken.I torsdags så fyllde vår goda vän Michael Rastas år och vi firade detta hemma hos honom med tårta och mys. Och bara för att befästa vilken fantastisk vän jag är så ska det tilläggas att jag cyklade 1.5mil till ICA Maxi i Långtborta för att hämta en prinsesstårta som jag fått i gåva från Uppsala kommun - ALLT FÖR RASTAS SKULL! (Hmmm... Högmod? Kanske säger mer om vad en människa kan göra för något som är gratis...)

På fredag var det så dags för det FAKTISKA födelsedagskalaset för Rastas och Yonna som båda hade fyllt år (torsdagen var ju bara uppvärmningen). Det hela hade planerats in i minsta detalj som Charles Ingvar skulle ha sagt. Här skulle det överraskas! Vad överraskningskommittén inte hade räknat med var ju att offret (Yonna) inte skulle vilja komma frivilligt på sin överraskningsfest :S Vi fick tvinga henne och efter det sken hon som en sol! Även Rastas såg glad och förnöjd ut!

Som pricken över i:et var vi på lördagskvällen på ett 20årskalas hos Markus. Stort kalas i goda vänners lag och FANTASTISK mat! Markus mamma är en fena på det där! Wow! Vi hade en fantastisk kväll. Say no more.

För att sammanfatta helgens kalasigheter så kan det sägas att det nu inte finns något annat än en strikt halvårsdiet (not!). Vidare är jag så oerhört tacksam till Gud att han har gett mig så fantastiska vänner här i Uppsala. Att kunna luta sig mot i vått och torrt. Jag förtjänar det inte. Men jag är så oerhört tacksam.

I helgen hann jag och Lovisa även med en del träning, plugg samt gudstjänstbesök och annat trevligt. Söndagskvällen avslutades med vår första församlingsresa som gick till Stockholm och innehöll ett lovsångsmöte med en rörelse från USA - Passion. Det hela var en mycket amerikansk (behöver inte vara dålig per definition) helkväll med lovsång ledd av några av de tyngsta lovsångsskrivarna i världen bl.a. Matt Redman och Chris Tomlin. Lovsång i konsert-form är alltid vanskligt. Tenderar att tappa fokus. Fanns kanske en del sånna vibbar men överlag var jag oerhört nöjd. Vilka lovsånger som Gud har inspirerat dessa människor att skriva. Det var ödmjukt och tillbedjande. Även min favorit Louie Giglio var där och ledde och predikade under mötet. Han är rolig och mycket inspirerande. Predikan lyfte upp nåden och jag gillar människor som inte bara pratar om gratis nåd utan som visar på att trots att nåden är gratis, en gåva, så var den inte billig. Jesus betalade ett högt pris.

Han som inte visste vad synd var, honom gjorde Gud till ett med synden för vår skull, för att vi genom honom skulle bli till ett med Guds rättfärdighet. 2 Kor 5:21

Nu är jag ensam och övergiven här på J-lund... Karlstadsgänget åkte i måndags. Helgen var fantastisk. Nu är det grymt skönt att få vara för sig själv. Det stora glädjeämnet och tackbönen är att allt har löst sig för MarieHelenes au-pairsommar. Det blir England istället för USA och det är så fantastiskt att se hur trofast Gud är. Efter några plågsamma veckor i ovisshet faller allt på plats på mindre än en halvtimme. Vi pratade om det här jag och MarieHelene. Kanske Gud vill säga något till oss. Att vi inte, i alla livets olika val, ska nöja oss med det som är ok eller acceptabelt. Utan att vi kan förtrösta på Gud och förvänta oss det bästa, perfektion.

Nu är det mindre än 2 veckor tills jag ska flytta hem till Halmstad över sommaren. Kul och spännande. Tills dess är det tentaplugg och flyttpackning/städning som gäller för hela slanten.

Frid.
Maria

2 kommentarer:

fröken svår sa...

om du ska ha lika mkt grejer med tig hem som du hade med till uppsala den där gången i höstas.. då vill jag mer än gärna erbjuda dig skjuts med bil!! :)

Anonym sa...

Ensam och övergiven säger du.. Men jag då?! :P