Fattigdom

Har funderat mycket på det här med rika och fattiga. Har börjat må mer och mer dåligt över all överkonsumtion och materialism. Mår illa över min egen rikedom. Över mitt eget vill-ha-begär. Vill citera min vän Elins resdagboksinlägg:

"Om man är fem tjejer med 10 plagg var kanske det inte är så mycket med svenska mått mätt, men om man delar kläderna med varandra har var och en 50 plagg att tillgå. Enkel matematik, och enkel uppnådd lättnad. (Och varför stanna vid kläder? Skor, mat, världens resurser... Dela med sig eller snåla.)

Allt är allas. Vilken befrielse."

Tänkvärt. Elin är i Etiopien. Fattigdomen blir mer påtaglig där. Här blundar vi för den. Ser den inte. För all saker vi har och som skymmer fattigdomen. Och vårt samvete.